Tackar och bockar för länken Jerry! Trevlig midsommar!
My recent post VM visar hur snabbt nyheter sprids idag

Jag som trodde att man fick uttrycka sina åsikter fritt på Twitter. Oavsett om det gäller att saker skall vara gratis eller ej? För övrigt är jag och Kulturskaparna för att man skall få dela "sina saker" med vem man vill och hur man vill.

Du verkar ju hyfsat läskunnig Alfons, så jag utgår från att om du läser min kommentar igen så kommer du genant nog att landa i slutsatsen att jag knappast vill förbjuda Kulturskaparna från att använda sociala medier.

Sedan är jag också en kulturskapare. Fast med liten begynnelsebokstav, som tur är.

Tyckte mig läsa att du ifrågasatte huruvida Twitter var en klockren plattform för Kulturskaparna och jag gav min syn på det hela. Inser att du inte var så intresserad av min åsikt utan mer av att vinna poäng. Helt ok. 1-0 till Dr Spinn (med stor bokstav…)

[...] This post was mentioned on Twitter by . said: [...]

Säg din åsikt istället då istället för att försöka kokettera kring att jag skulle vara emot att någon uttrycker sina åsikter fritt på Twitter.

Vill du delta i en meningsfull konversation i sociala medier kring ett ämne du engagerar dig för - låt bli att spela Allan. Om du kommenterar på en blogg du aldrig kommenterat på förut, var ödmjuk. Berätta vem du är och vilka du företräder och uppmuntra till samtal. En blogg är en annan människas digitala hem.

Men jag vill prata med dig. Ändå. Om du vill prata med mig.

Det finns nämligen lösningar, mängder av lösningar, bara ni är beredda att lyssna. Och är beredda till förändring. Musikindustrin har i dag implementerat flera av dessa lösningar - men tänk om de hade lyssnat redan från början? Istället för att organisera konservativa motkrafter i försök att agera bromsklossar till en fantastisk kulturrevolution.

Att kunna leva på sin konst är ingen rättighet. Det är ett privilegium för dem vars skapande råkar ha kommersiell bärighet - i just den tidsepoken. Och vad som har kommersiell bärighet har väldigt lite att göra med rätt eller fel. Ibland tar utvecklingen rejäla skutt och då är det fullt naturligt att lagstiftningen inte hinner med.

Vad ni er organisation förstår er på är kultur. Eller snarare, den kultur som ni skapar. Som ni menar kostar pengar, eftersom den är finare än den kultur som skapas av oss alla, hela tiden, i varje interaktion. Ni förstår att det kostar att göra ett stycke musik, ett stycke film, ett stycke bild.

"Vill ni inte ha kvalitetskultur i framtiden?"

Vad er organisation inte förstår er på är ekonomiskt värde. Ni lever kvar i en marxistisk doktrin där det ekonomiska värdet på ett hantverk korrelerar med yrkesskicklighet, nedlagd tid och kvalitet. Det är vackert, men ni är så vilse utan att se det själva. Hur mycket är rätt att ta betalt? Jo, exakt så mycket högstbjudande är beredd att betala. Inte en krona mer eller mindre.

Jag kan lyssna på din musik. Jag kan titta på din film. Jag kan titta på din tavla. Varsågod, jag ger dig min tid i en epok av informationsbrus. Och vet du vad, om du förvaltar din första chans väl kanske jag låter dig påverka mig igen. Och om jag verkligen, verkligen känner att jag investerat min tid klokt, så kanske jag till och med sprider dina budskap vidare.

Hitta sätt att ta betalt för skapande som går hand i hand med denna logik, på samma sätt som de hantverkare som kopierade böcker för hand antagligen hade gjort klokt i att sadla om och istället börjat skapa vackra typsnitt i takt med tryckpressens intåg. Jag har ännu fler idéer om hur det här skulle kunna gå till i dag, men vill du lyssna Alfons Karabuda?

Eller vill du ha polemik, kanske? För polemik i den här frågan har jag ägnat mig åt till leda, kan jag berätta. Jag är ärligt talat måttligt intresserad av en ny omgång bara för att Kulturskaparna efter år av frånvaro plötsligt har startat lite Twitter- och bloggkonton.

Sedan tycker jag att de organisationer som finansierar er borde delta själva i debatten. Istället för att överlämna "the dirty work" åt er. Först satte ni er tillit till Henrik Ponténs hårda förmyndarnypor. Nu har ni tänkt att ni ska använda "sociala medier" för att undergräva era "motståndare".

Sanningen är att ni är för gamla. Ni tänker för stelt. Vi på den "andra sidan" är inga "motståndare". Vi är inga "rättshaverister". Vi är inga "gratisätare". Vi vill hjälpa till. Vi vill ha en lagstiftning som fungerar. Och vi betalar hela tiden.

En teknisk revolution har ställt mycket på ända och vi som lever och andas denna förändring försöker förtvivlat förklara för er som inte gör det hur det fungerar. Det är ingen som seriöst har skrikit efter avskaffad upphovsrätt. Vi har istället sagt att den behöver reformeras för att hänga med i tiden. Det har vi sagt från dag ett.

Kanske kommer det nya medielandskapet att mcluhanskt förändra kulturen? Låt oss hoppas, säger jag!

Låt mig se: Först gör du en billig poäng av att Kulturskaparna finns på Twitter. Sedan gnäller du om etikett när någon påpekar detta, läxar upp denne för att han inte “förstår” nätet och undanber dig polemik i “ditt digitala hem” - för att avslutningsvis gå i polemik med honom på ett tämligen utdraget sätt.

Jösses. Påminn mig om att inte köpa dina PR-tjänster.

Haha, well. Jag säljer inte till vem som helst.

Som sagt. Jag finns att nå om du i framtiden skulle vara intresserad av mina åsikter, snarare än att slänga ur dig sådant du tror att jag står för. Tycker att dina synpunkter kring hur man skall agera, även i digitala rum, är bra och hoppas att du efter lite eftertanke agerar utefter dina egna råd så ett riktigt samtal kan äga rum. Tack i alla fall för att du tagit dig tid och möda att besvara min kommentar kring Twitter och hur jag tycker att man där inte skall begränsa sig till en ståndpunkt, bara för att det för tillfället är den åsikten som är mest "inne" och som flest personer uttrycker?. Önskar dig en bra dag.