Tankar om sök

Ända sedan den där diskussionen om SEO och PR på webbcommunityt PR of Sweden, så har jag haft sök som ett litet specialintresse.

När jag säger att jag har haft sök som ett specialintresse så låter det kankse flådigt, men betänk då att jag började från scratch; jag är sålunda ingen expert för fem öre, utan snarare en person med lite koll på sök - för att vara PR-konsult.

Egentligen är det fantastiskt enkelt att lära sig nya grejer på webben. Själv har jag följt Nikke Lindqvist, Jesper Åström och Simon Sundén på webben under ett års tid. Lite som att ha ett flera inspiratörer och lärare aldrig längre bort än ett par klick.

Sedan kanske någon kan tycka att det är snällt men korkat att dela ut sina kunskaper på det där sättet. Men riktigt så fungerar det ju inte heller. Jag har flertalet klienter och jag ombeds ofta att rekommendera alternativt ta in offerter från underleverantörer som jag själv aldrig har arbetat med - och då faller valet på dem som öppet visar sin kompetens.

(Trygg leverans är ett ofta bortglömt värde, och faktiskt något man kan ta extra betalt för, tycker jag.)

För rent krasst kan det ju finnas någon som i Sverige är bättre på - säg online video för att ta ett exempel - men jag tar i det fallet med all sannolikhet det säkra före det osäkra och ringer Björn Falkevik som jag i alla fall vet levererar - inte för att vi har jobbat ihop, utan för att han är transparent kring sin kompetens.

(Dessutom, rent krasst, bara för att jag kan se hur han bär sig åt på diverse servettklottrade kopplingsscheman så skulle jag aldrig på en miljon år få ekonomi i att själv börja dra kabel och regga konton på samma sätt. Jag skulle möjligtvis kunna ta inträde till spektaklet!)

Med andra ord är det spännande att nästan uteslutande via sociala nätverk faktiskt kunna skaffa sig en gedigen beställarutbildning. Jag skulle vilja säga gratis, men också min tid är förstås en investering, samtidigt som jag vill tro att jag betalar tillbaka på mikronivån genom att aktivt länka och dela andras kloka tankar.

Mina kunskaper på ämnet är rent tekniskt är förstås fortfarande rätt banala; i själva verket har jag ett enormt jobb med att bara applicera det jag hittills har snappat upp på min egen digitala närvaro. Och allt sådant sparar jag till en annan gång och en annan postning, känner jag.

Vad som däremot är mer intressant i sammanhanget, tycker jag, är alla tankar som dyker upp kring vart sök är på väg:

För sök har fått en otrolig betydelse och till och med letat sig in på kultursidorna. Om det är Google som har skapat sökets betydelse, eller om det är söket som skapat Googles, ja det lämnar jag därhän för denna gång. Av samma skäl vill jag gärna försöka se bortom Google - i den mån det nu är möjligt i en postning med titeln Tankar om sök!

I sök handlar allt egentligen om hur olika sajter viktas mot varandra för olika söksträngar. Jag förenklar det för mig själv genom att föreställa mig att denna viktning sker på två plan, dels den semantiska, dels den sociala.

Den semantiska delen är ganska logisk. Innehållet bedöms utifrån ett antal kriterier. När jag la till Nikke i min bloggrulle svarade han blixtsnabbt och tackade för länken (proffsigt) och bad lite snällt mig att även fylla i en länkbeskrivning (superproffsigt) för att det då spelar SEO-roll!

Jag inbillar mig att det är just därför som Google gillar text så mycket, just eftersom de semantiska elementen säger så mycket om en sidas relevans. Och på området verkar det finnas hur mycket som helst att “skruva på”; allt från metataggar till uppstädningar i källkoden.

Den sociala delen handlar mer om hur människor av kött och blod förhåller sig till en sajt. Givet min bakgrund inom PR är den sociala biten mest intressant. I dag verkar detta handla nästan uteslutande om inlänkar. Ju mer länkar till en sajt, desto mer populär blir den hos Google. Men det kan vara så mycket mer, det sociala söket, tänker jag.

Därför kanske jag är partisk när jag känner mig förbryllad över allt tal om den semantiska webben och framför allt då det semantiska söket.

Är inte de semantiska delarna av webbsöket att betrakta som hygienfaktorer för konkurrerande sökmotorer? Skillnaden mellan framtidens sökmotorer när det gäller det semantiska söket lär antaglingen antingen vara så små att de är försumbara, alternativt gigantiskt stora mellan mindre nischade motorer.

Ofta nämns Wolfram Alpha, söktjänsten som semantiskt tolkar text och levererar… fakta. Bra så, men jag återkommer till min poäng - är det inte så att dessa mekaniska funktioner kommer att vara konkurrenskraftiga enbart under korta perioder innan de omvandlas till just hygienfaktorer?

Jag har provkört Wolfram Alpha några gånger och jag är halvimponerad. Semantiskt är det coolt, men vad ger det för värde till mig som söker? Aggregerat innehåll i all ära, men för mig är den enskilda källan (och det förtroende som finns till den) det dominerande värdet. Faktiskt.

Därför tycker jag, något partiskt kan tyckas, att det borde talas mer om framtiden för det sociala söket. Allt som oftast ser jag hyllningar till hur relevant det blir att söka på Twitter eller Friendfeed. Dessa sök är ju tekniskt rätt primitiva, men relevansen i resultaten tror jag skvallrar en del om åt vilket håll söket borde gå.

Jag skulle verkligen vilja att mina relationer och förtoenden på webben faktiskt ritade om hela webben bara genom att surfa igenom den. Om mina vänner gillar en sida så vill jag att också påverkar mitt sökresultat. Om inte annat vore det, som också Mattias Östmar påpekade häromdagen, ett utmärkt användningsområde för applikationer som Google Friend Connect.

På det sättet är det strategiskt väldigt klokt av Google att satsa på en webbläsare, Google Chrome (som jag använder, fungerar finfint för mig). Det kan vara en oerhörd uppgift att få webben att på varje sat installera särskilda skript, så en genväg är ju att bygga lokal mjukvaruinfrastruktur ( eller varför inte gå hela vägen som med Google Chrome OS)?

För tänk om det är så? Tänk om det semantiska är hygienfaktorer för det framtida söket och att alla konkurrensfördelar ligger i det sociala?

Det får mig att fundera över Microsofts strategi att kontra mot Google genom att göra delar av sin produktflora gratis. Många inser nog att framtidens ekonomi ser annorlunda ut än dagens, men säkert är det ett antal framåtblickande personer som i branschen kliat sig i huvudet åt att detta rent intäktsmässigt ser ut att vara ett sluttande plan.

Vidare så satsar ju Microsoft på MSN Search (och Bing?) och med smma logik/strategi är det väl rimligt att vi får se fler Gears-liknande applikationer från Microsoft delvis flytta ut i molnet.

Men om vi, givet resomenget ovan, backar bandet en bit.

Om Google har sök som i enliten ask så har Google sin kärna i det semantiska söket. Och det räcker långt, så långt. Men för att kunna rita om sökresultaten efter våra sociala interaktioner på webben krävs det ett visst mått av ett utlokaliserat ekosystem av skripts, webbläsare, online-integration, “cookies 2.0″ och så förstås strukturer och medgivanden så att vi som söker kan skapa våra bubblor, våra klaner.

Tittar man på Google Friend Connect och Google Chrome så ser det ut som om Google faktiskt bygger åt det hållet. Och Google-applikationer som Reader försöker ligga nära åtminstone de lite mer avancerade användarnas mediekonsumtion.

Därför undrar jag om Microsoft borde integrera sök med sina programvaror. Vi arbetar och kommunicerar en hel del i MS-program i dag och det är ju ett värde i sig att ta vara på. Men allt vi gör i dag är att beama upp felrapporter i tid och otid till något osynligt moderskepp.

Om jag i Outlook mejlar en person 20 gånger om trädgårdsarbete, borde inte då hans eller hennes favoritlistor och besökshistorik påverka SERP:en (sidan med sökresultaten) när även jag söker på ord som har med trädgårdsarbete att göra? Och så vidare.

Jag skulle gärna ge mitt medgivande till en klan av likasinnade människor att ta del av mitt beteende på webben på det viset. Så länge all kontroll och alla rättigheter ligger hos mig. Vill jag kryssa bort vissa domäner så är det väl en enkel inställning att erbjuda? Hemligheter måste vi alla få ha.

Tyvärr (kanske mest för Microsofts del) så ser jag inte så mycket social integration i exempelvis Office-paketet, i vilket jag och många med mig spenderar en hel del tid. Fortfarande.

I dag känns det som det närmaste ett socialt sök jag kommer är Google Reader. Och det är inte ens ett sök, utan ett ständigt inflöde där jag skruvar och har mig för att spara sekunder och för att maximera informationsvärdet.

Men även där är jag hänvisad till semantiska reglage; om en intressant person delar med sig lite för vitt och brett på Delicious, ja då kan jag gå in och plocka ut enbart de länkar i flödet märkta med en viss tag. Bra, men fortfarande väldigt semantiskt, för det enda som är socialt är ju min relation till avsändaren.

Jag har ju gjort ett enkelt PR-sök med Google Customized Search, men för att dett skulle bli precis som jag skulle vilja ha det så skulle jag åtminstone vilja kunna lägga in RSS-strömmar. Då skulle jag kunna mata in alla länkade sajter från alla twittrande/friendfeedande svenska PR-konsulters flöden.

Missförstå mig inte, jag har ingen större tilltro egentligen till nischade sökmotorer, men som ett experiment så tror jag att exempelvis ett antal PR-konsulter rent kollaborativt skulle kunna utskåpa olika SERP:ar. Förutsatt då att de är PR-folk som söker PR-information, vilket ju är kruxet.

Men jag tror att Microsoft och Google (med Adobe och Apple som bubblare tack vare sin enorma distribuerade mjuk- och hårdvarunärvaro) har kraft nog att skapa ett socialt sök som också har ett single point of entry.

Mitt eget stalltips är att Google Wave med sina sociala nervimpulser ut i de dynamiska och ständigt föränderliga nätverken också kommer att för första gången visa oss den sanna kraften i det sociala söket, ett sök som kanske är så effektivt att själva sökandet i många fall inte ens behövs.

Och vore det inte spännande med en dynamisk webb där analysprogrammen (Google Analytics?) i realtid ritar om hela webben framför ögonen på oss i takt med att vi och våra vänner rör oss igenom den?

Obs! Ska länka upp denna postning senare.

Pingat på intressant.se.